Akita // Amanda
Nu tänkte jag berätta om en ponny med ett hjärta av guld, Akita!
Akita var min tränares ponny (Jenny) från början. Jag och Ellinor började rida henne och red henne 2 dagar i veckan. Efter ett tag tog vi ner henne till skanör och hade henne där, senare köpte Ellinors mamma henne och allt förändrades. Det blev mycket mer bråk men det var ju bara för att vi älskade henne så mycket båda två! Men vi hade i alla fall jättekul och tävlade Akita. Men under sommaren 2008 hände något som var så hemskt, hon blev halt och vi åkte och kolla det och det var spatt och kotledsinflamation. Vi gick med henne säker 4 månader, men det blev inte bättre. Dem 24 november 2008 hände det värsta som kunde hända. Hon avlivades, jag minns varenda sekund och varenda minut den dagen. Självklart var jag inte med, men jag kommer ihåg alla sms jag fick och hur mycket jag grät, hon fanns bara i mitt hjärta nu.
Jag saknar henne, men samtidigt vet jag att hon har det bra, och att vi gjorde det bästa. Jag är såå säker på att det var Akita som visade oss till Zingo, 100000 % säker, jag lovar.
Akita hade ett hjärta av guld som alltid kommer bäras med mig och Ellinor.
Sitter här och gråter, men vad ska man göra? Hon kommer aldrig tillbaka...
I had to borrow an angel
As spread its light in my life
In every breath
You were taken away from me
Far too early
I had to borrow an angel
For a while
Älskar dig Akita! <3
Akita var min tränares ponny (Jenny) från början. Jag och Ellinor började rida henne och red henne 2 dagar i veckan. Efter ett tag tog vi ner henne till skanör och hade henne där, senare köpte Ellinors mamma henne och allt förändrades. Det blev mycket mer bråk men det var ju bara för att vi älskade henne så mycket båda två! Men vi hade i alla fall jättekul och tävlade Akita. Men under sommaren 2008 hände något som var så hemskt, hon blev halt och vi åkte och kolla det och det var spatt och kotledsinflamation. Vi gick med henne säker 4 månader, men det blev inte bättre. Dem 24 november 2008 hände det värsta som kunde hända. Hon avlivades, jag minns varenda sekund och varenda minut den dagen. Självklart var jag inte med, men jag kommer ihåg alla sms jag fick och hur mycket jag grät, hon fanns bara i mitt hjärta nu.
Jag saknar henne, men samtidigt vet jag att hon har det bra, och att vi gjorde det bästa. Jag är såå säker på att det var Akita som visade oss till Zingo, 100000 % säker, jag lovar.
Akita hade ett hjärta av guld som alltid kommer bäras med mig och Ellinor.
Sitter här och gråter, men vad ska man göra? Hon kommer aldrig tillbaka...
I had to borrow an angel
As spread its light in my life
In every breath
You were taken away from me
Far too early
I had to borrow an angel
For a while
Älskar dig Akita! <3
Kommentarer
Trackback
